Välkommen till 4myhome - här hittar du Erbjudanden, Nyheter och Annonser inom hus, hem och inredning

Ja tack, jag vill ha nyheter och erbjudanden inom vald kategori till min inkorg!

Byggtekniska och energitekniska lösningar vid nybyggnation

Skribent: 4myhome Datum: mars 1, 2009Kategori: Uppvärmning

HELHETSSYN OCH BEPRÖVADE LÖSNINGAR GER LÅGT ENERGIBEHOV OCH BÄTTRE INNEMILJÖ I SMÅHUS

Lösningar baserade på känd kunskap är bättre än passivhus
Klimatproblemen måste reduceras genom minskad energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Inom bostadssektorn, som svarar för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning, finns en betydande besparingspotential. Kunskaper finns, men används inte. Många lönsamma åtgärder står till buds. Väldokumenterade uppgifter för nya småhus visar att man genom att välja rätta tekniska lösningar och utan att öka byggkostnaderna kan spara 30 % energi och hamna kring 80 – 90 kWh/m 2 år i total energianvändning för hushållsel, varmvatten och värmesystem, samtidigt som man får god innemiljö. Energimässigt är detta nästan i nivå med de mest energisnåla prov- och demonstrationshus som har byggts. Sedan mer än ett decennium har en stor del av småhusen sådana lösningar. En rangordning av olika lösningar är angelägen, eftersom praktiska erfarenheter visar på betydande skillnader i energianvändning och innemiljö mellan dem.

Lönsamhetsbedömningar med realistiska förutsättningar
Många faktorer påverkar småhusets energianvändning och en mängd olika lösningar förekommer. Kreativiteten är stor när det gäller att utveckla produkter och system för att åstadkomma energieffektiva småhus. Olika uttalanden och uppgifter har dock bristande helhetssyn. Många “undergörande” lösningar visar sig vid närmare granskning i verkligheten vara ganska mediokra.

Utbudet av olika material, konstruktioner och installationer växer lavinartat för såväl nybyggnad som ombyggnad. Nya material, konstruktioner och installationer används i ökad utsträckning i bebodda hus utan tillräcklig dokumentation med ökade risker för byggskador och innemiljöproblem som följd. Nya byggföretag och relativt oprövade tekniska lösningar försvårar valet mellan olika alternativ för projektörer, byggare och brukare.

Lönsamhetsbedömningar måste baseras på relevanta verkliga förhållanden och indata så att inte orealistiska energibesparingar ligger till grund för dessa bedömningar. Redovisningar av flera undersökningar baseras ibland på alltför hög och ogynnsam energianvändning, varför gjorda besparingar skenbart förefaller alltför lönsamma. Ibland är utgångspunkten teoretiska värden, eller uppgifter för hus från andra epoker än den aktuella.

Denna uppsats vill påvisa att det finns goda lösningar som från kostnads-, energi- och innemiljösynpunkt ligger i nivå med eller är bättre än många passivhus, vilka i media lanseras som hus utan värmesystem, trots att de har ett luftvärmesystem (frånlufts-/tilluftsventilation med värmeväxlare och elbatteri).

Erfarenheter och utveckling sedan oljekrisen 1973
Redan tidigt efter oljekrisen 1973 kom man att satsa på kraftfulla FoU-satsningar från samhällets och enskilda fastighetsägares sida för att åstadkomma energieffektiva och komfortabla småhus. Omfattande FoU-satsningar har gjorts för nya småhus, vilka utgör ca 1 % av hela småhusbeståndet. Miljöproblemen och de på senare år kraftigt höjda energipriserna har markant ökat intresset för att bygga allt mer kostnads- och resurseffektiva småhus.

Vid nämnda tidpunkt kom man att satsa på åtgärder som ökad isolering och bättre täthet dock utan att inse behovet av tillräcklig och effektiv ventilation. Detta har resulterat i omfattande skador av fukt, mögel och röta eller problem med innemiljön. Andra lösningar som visat sig ge betydande problem och helst bör undvikas är:
Luftvärme och komplicerade ventilationssystem (tilluft), som bland annat kan medföra hälsoproblem och hög energianvändning. Debatten om luftvärme pågick under ca 10 år och slutade med att Boverket 1994 förbjöd luftvärme (frånlufts-/tilluftsventilation med återluft). Förbudet har dessvärre senare luckrats upp.

Golvvärme, som med vanliga lösningar (10 cm isolering under betongplattan) medför ca 30 % högre total energianvändning. Golvvärmedebatten började 1994, men först efter ca 10 års meningsutbyte råder sedan 2004 enighet om, att golvvärme normalt är energislösande och har stor värmetröghet. I debatten har bland annat konstaterats att ett och samma hus med vattenradiatorer och och elpanna i stort sett har samma energianvändning som om huset har golvvärme samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten.

Stora fönsterytor, som medför högre effekt- och energibehov, besvärande övervärme med höga innetemperaturer sommartid, dyrbara åtgärder för solavskärmning, högre bygg- och driftkostnader m m. Debatt om problem med stora fönsterytor pågår sedan några år tillbaka bland annat kring objekten Hammarby Sjöstad, Bo01 m fl.

Åtskilliga andra misstag har begåtts genom åren, ofta med koppling till komplicerade värme- och ventilationssystem. Nuvarande trend med allt större fönsterytor, kan dessutom medföra en ökad energianvändning genom större kylbehov för att hålla innetemperaturen på rimliga nivåer.

Ett antal nya byggbestämmelser som SBN 1975, SBN 1980 och ELAK-bestämmelserna m fl har tillkommit med ambitionen att åstadkomma energisnålare byggnader. Framförallt SBN 1980 och ELAK-bestämmelserna har lett till en markant och långvarig förbättring av de småhus som byggts sedan 1985. Därefter har, som framgår av SCB (2007) och Harrysson ( 1994, 2006a) emellertid nyproducerade småhus i stort sett inte blivit energieffektivare, vare sig teoretiskt eller i praktiken. Detta beror bland annat på, att man ofta valt mindre energieffektiva lösningar som golvvärme, luftvärme och stora fönsterytor.

Energianvändning med stora variationer
Stora variationer i energianvändning förekommer såväl mellan olika typer av hus som mellan nominellt lika hus. Variationsorsakerna kan i regel hänföras till:
Brukarvanor, som kan leda till en skillnad av 10 000 kWh/år. Viktiga faktorer är vattenanvändning, innetemperatur, utomhusel för t ex motorvärmare och energislöseri i sidobyggnader.
Bristfälligt utförande (slarvigt isolerutförande, dålig täthet, bristfällig injustering av värme och ventilationssystemen) kan öka energianvändningen med 5 000 kWh/år.
Tekniska lösningar. Genom att välja rätta tekniska lösningar kan man spara 30 % energi utan att byggkostnaderna ökar och dessutom få god innemiljö. Därför är det angeläget att rangordna olika lösningar utifrån energianvändning, innemiljö och årskostnader (livscykelkostnader).

Byggnadsåret avgör
Som framgår av energistatistik, SCB (2007), kan småhus från energianvändningssynpunkt grovt sett indelas i två grupper: hus byggda före oljekrisen 1973 och hus byggda efter 1985. Under perioden 1973 – 1985 skedde ett omfattande experimenterande med olika lösningar och som gav skiftande resultat, varför hus från denna period lämnas därhän i detta sammanhang.

I analyser och resultatredovisning av olika undersökningar har man ofta “glömt” att en betydande del av nya småhus sedan mer än ett decennium har en god lösning med total energianvändning 80 – 90 kWh/m2 år. Lösningen karakteriseras bland annat av frånluftsvärmepump för varmvatten och värmesystem, frånluftsventilation och vattenradiatorer. I stället baserar man besparingar och lönsamhetsbedömningar på medelvärdet för nya småhus 120 kWh/m2 år eller t o m på värden för hus byggda före oljekrisen 1973.

Effektbalansbestämning nya småhus
Nya småhus har, jämfört med äldre, lägre energianvändning för byggnadsuppvärmning samt en större andel momentana tillskotts- och förlustposter. Exempelvis utgör gratisvärmet från t ex solinstrålning genom glasytor och ventilationsförluster relativt sett större andelar av byggnadens energiomsättning. De tidsfördröjda andelarna t ex transmissionsförluster genom opaka (ogenomsynliga) byggnadsdelar blir allt mindre.

Effektbalansbestämningar visar att energi måste tillföras vid minusgrader ute. Alla småhus i nordiskt klimat måste ha tillskottsvärme, eftersom de har ett temperaturberoende effektbehov. Gratisvärmet uppgår till ca 700 W, om de boende är hemma och använder huset normalt.

Äldre småhus
Eluppvärmda småhus byggda före 1973 har i medeltal den totala energianvändningen specifikt 160 – 190 kWh/m2 år eller ca 25 000 kWh/år fördelat på 5 000 kWh/år för hushållsel, 5 000 kWh/år för varmvatten och 15 000 kWh/år till värmesystemet. Senare års genomförda energisparåtgärder har reducerat den totala energianvändningen. Hushållsel uppgår normalt till ca 30 kWh/m2 år och varmvatten ca 30 kWh/m2 år.

Det finns emellertid äldre småhus med goda lösningar som ligger så lågt som 120 kWh/m2 år. En sådan god lösning karakteriseras av fabrikstillverkning (volymhus), noggrant utförande, 120 mm isolering i väggar, 150 mm i tak och golv, tvåglasfönster, direktverkande elradiatorer och självdragsventilation motsvarande 0,25 oms/h.

Energimål
Målet för äldre hus bör vara att halvera energianvändningen från 160 – 190 kWh/m2 år till 80 kWh/ m2 år. Detta mål kan nås t ex med ytjordvärme- eller bergvärmepump, vilket är enkelt om huset har ett traditionellt vattenvärmesystem.

Nya småhus
Ett omfattande experimenterande sker vid utformning av nya och serieproducerade småhus Många olika byggnads- och installationstekniska lösningar, mer eller mindre bra, förekommer. Vanliga lösningar i nya småhus medför i medeltal en total energianvändning på ca 120 kWh/m2 år, SCB (2007).

En god lösning som förenar effektiv energianvändning med god innemiljö karakteriseras av ca 200 mm isolering i vägg, ca 500 mm i tak och ca 250 mm i golv. Dessutom används treglasfönster ev med LE-skikt och gasfyllning mellan glasen, frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för varmvatten och byggnadsuppvärmning.

Denna lösning kan byggas av olika företag och med skilda fabrikat för installationer. Lösningen förefaller med andra ord vara fabrikatsoberoende och ställer inga särskilda krav på projektörer, byggare, brukare och förvaltare. I allmänhet uppgår den totala energianvändningen med denna lösning till 80 – 90 kWh/m2 år.

Energimål
För nya småhus bör målet vara 70 kWh/m2 år. Genom att trimma ovan nämnda goda lösning kan man utan större ansträngningar nå denna nivå. Det är särskilt viktigt i sammanhanget, att avluften och frånluftsvärmepumpens förångare har lägsta möjliga (optimal) temperatur med hänsyn till förångarens avfrostning.

NUTEKs småhustävling
NUTEK (dåvarande avdelningen för effektivare energianvändning) genomförde med början år 1994 projektet 2000-talets småhus, varvid småhustillverkare inbjöds att bygga ett fristående typhus med minst 100 m2 bostadsyta. Målet var att klara ett energibehov av 8 000 kWh/år eller 80 kWh/m2 år.

Resultatet blev, att inget av de 5 deltagande husen i praktiken nådde målet, men projektet gav erfarenheter, Klittervall (2007), som gör att det går att ställa ännu högre krav i framtiden. Bäst lyckades ett parhus, som byggdes i Järfälla i tekniktävlingens andra etapp. I början av 2000-talet lät Energimyndigheten göra en utvärdering av husen, där de boende fick ge sina synpunkter. Resultatet motsvarade i stora drag det förväntade.

Passivhus (hus utan värmesystem)
I samband med NUTEKs projekt 2000-talets småhus, började konceptet HUS UTAN VÄRMESYSTEM lanseras i media. Helt utan värmesystem är inte dessa hus, eftersom husens ventilationssystem är försedda med ett eftervärmningsbatteri (eleffekt ca 900 W), som värmer tilluften under kalla perioder, när gratisvärmet inte räcker för att upprätthålla önskad innetemperatur, normalt ca 20 oC, alternativt när huset är obebott, eller belysning och apparater inte används. Enkla effektbalansberäkningar och mätningar i passivhus visar att energi (normalt el via elbatteriet) måste tillföras vid minusgrader ute.

Energianvändningen i ett av småhusområdena med passsivhus, Lindås Park, har i medeltal uppmätts till 67 kWh/m2 år. Detta är inte mycket lägre än den goda lösning med frånluftsvärmepump m m som beskrivits i denna artikel. I ett anat passivhusområde, Glumslöv, är situationen avsevärt sämre. Uppmätt energianvändning för de 35 lägenheterna är under tiden 2005-11-14 till 2006 – 10 – 18 (ca 11 månader) enbart för bostadshusen 77 kWh/m2 år respektive inkluderande sidobyggnader, utomhusel m m 103 kWh/m 2 år. Jämfört med Lindås Park (Göteborg) ligger Glumslöv längre söderut och nära vattnet vid Landskrona/Öresund.

Invändningarna mot nämnda koncept är främst det komplicerade och kombinerade värme- och ventilationssystemet (frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmerväxlare. Systemet medför långa kanaler. Om inte dessa hålls rena kan brukarna få avsevärda hälsoproblem t ex i form av astmatiska och allergiska besvär, irriterade slemhinnor och halsont. Ljudproblem förekommer ofta på grund av lågfrekvent buller.

Värmetillförseln regleras med en centralt placerad termostat även i tvåplanshus. Därmed minskar möjligheterna att ta tillvara gratisvärmet och få olika temperatur i olika utrymmen. Följaktligen tillförs husets alla rum uppvärmd tilluft via ventilationssystemet oavsett värmebehovet. Problemen med passivhus uppges i flera undersökningar vara övertemperaturer sommartid, ojämn innetemperatur i tid och rum samt ovan nämnda risker för hälsoproblem. Drag och kallras nära glasytor kan uppstå beroende på fönstrens storlek och kvalitet.

Merkostnaderna för ett passivhus uppgår till ca 50 000 kr/hus och besparingen uppskattas till ca 5 000 kWh/år jämfört med ett vanligt nyproducerat småhus.

Pionjären Mats Wolgast
Ett av de första husen med liknande koncept byggdes av Mats Wolgast i slutet på 1970-talet, Wolgast (1982). Detta hus karakteriseras av tjock isolering: mineralull 270 mm i väggar, 450 mm i tak, styrencellplast: 100 mm i golv, 100 – 200 mm markisolering (styrencellplast) 0 – 1,7 m från huset samt fyrglasfönster och frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. Tilluften förvärms via ett 25 m långt rör i marken. Över innerdörrarna finns 5 småfläktar, s k tvärströmsfläktar, som cirkulerar luften mellan rummen. Huset har dessutom en braskamin och 3 lösa elradiatorer á 300 W.

Denna systemlösning är i flera avseenden bättre än passivhusen i Lindås Park och Glumslöv. Wolgast (1982) uppger citat “….huset klarar sig ner mot 0 oC utan någon egentlig uppvärmning, vid sidan av energi från hushållet, personvärmen, solinflödet genom fönster och ett och annat levande ljus. Vi använder bara den lilla vedkaminen när det är riktigt kallt ute”.

Rekommendationer för utformning av nya småhus med effektiv energianvändning och god innemiljö
Allmänt
Välj snåla brukarvanor, noggrant utförande och de rätta tekniska lösningarna, som skall vara enkla och beprövade för projektörer, byggare, brukare och förvaltare. Många olika lösningar förekommer för isolering, täthet, värme och ventilation. Just mångfalden är huvudproblemet. Vilka lösningar ger i praktiken låg energianvändning och god innemiljö till lägsta kostnad? Ju energisnålare huset i sig är desto sämre blir lönsamheten för ytterligare energisparåtgärder.

Man står alltid i valet mellan bygg- och installationstekniska lösningar. I första hand bör man satsa på byggtekniska åtgärder som ökad isolering och god täthet, ett enkelt ventilationssystem (frånluft) och värmesystem med radiatorer (el- eller vatten-) alternativt vvc-slinga. Därefter värderas olika installationstekniska åtgärder inom värme- och ventilationsområdena. Dessa åtgärder har i regel högre underhållskostnader och kortare livslängd än byggtekniska.

Med nedanstående koncept kan den totala energianvändningen begränsas till ca 70 kWh/m2 år vilket är i nivå med passivhusen.

Husutformning – byggtekniska åtgärder
Glasytor begränsas till 10 – 15 % av golvytan och med U-värdet högst 1,2 W/m2 K. Takfoten utformas för optimal solavskärmning, som inte bara fungerar vid tiden för sommarsolståndet, Harrysson (2007). Energieffektivare fönster medför
mindre värmeförluster
mindre solinstrålning
högre termisk komfort.

Analogt gäller för byggnaden. Ju energieffektivare byggnaden är desto större är risken för övertemperaturer mindre gratisvärme kan utnyttjas större andel av byggnadens uppvärmningsbehov täcks av gratisvärmen kortare blir uppvärmningssäsongen

För småhus byggda från 1970-talet och framåt är tillgodogjord solvärme under uppvärmningssäsongen ca 2 000 – 3 000 kWh vid fönsterytor kring 15 – 20 m2. Byggnaders effekt- och energibehov blir mindre ju mindre fönsterytan är och ju lägre U-värde fönstren har.

Beaktas inte dessa faktorer vid utformning av byggnader och energiberäkningar kommer fönstrens inverkan på byggnaders energieffektivitet och komfort att överskattas kraftigt.

Tvåplanshus i stället för enplanshus sparar ca 2000 kWh/år. Ett parhus jämfört med ett friliggande hus spar ca 1000 kWh/år.

Välj maximal isolering, med dagens isolermaterial i väggar 300 mm, tak 600 mm och golv 300 mm samt med konstruktionsutformning som har små köldbryggor. Bygg huset (utförandet) så väl isolerat och tätt som det går. Maximal täthet med noggrant utförande motsvarar ca 1 oms/h vid 50 Pa tryckskillnad.

Lätt eller tung stomme
Värmekapaciteten saknar i stort sett betydelse för årsenergianvändningen i bostäder med konstant innetemperatur, Harrysson (2004a,b). Värmekapaciteten har dock betydelse vid strömavbrott och för effektuttaget vid dimensionerande utetemperatur. En viktig aspekt att beakta är värmesystemets värmetröghet. Exempelvis har golvvärme i platta på mark hög värmetröghet som minskar möjligheterna att tillvarata gratisvärme och noggrant reglera innetemperaturen. En tung stomme kan minska övertemperaturproblem sommartid.

Grundläggning
Grundläggning av källarlösa hus kan ske som platta på mark eller uteluftsventilerat kryprum. Golvet förses med 250 – 300 mm isolering. Förhållandena i uteluftsventilerade kryprum kan förbättras genom värmetillförsel sommartid med solfångare eller annan värmetillförsel. Ett alternativ till uteluftsventilerat kryprum är inneluftsventilerat kryprum, vilka kan ge ca 1 000 kWh/år i energibesparing. Det inneluftsventilerade kryprummet måste noggrant isoleras och tätas.

Värme- och ventilationssystem
Allmänt
För att kunna uppnå hög energi- och luftutbyteseffektivitet är det viktigt att värme- och ventilationssystemen är förlagda på klimatskärmens insida samt är täta och väl isolerade. Detta är förhållanden som kan tyckas självklara men inte alltid råder. Dessutom måste kontrolleras att myndighetskraven på hygienisk och termisk komfort uppfylls. Värme- och ventilationssystemen skall kunna reglera värme- och lufttillförseln snabbt, noggrant och individuellt till husets olika rum. Byggnad och installationer måste kunna skötas av de boende själva t ex omkoppling vår och höst av bypass-kanalen i en ventilationsvärmeväxlare.

Ventilation
Välj frånluftsventilation med väggventiler, som har gynnsam luftspridningsbild. Ventilernas placering är viktig med hänsyn till drag, kallras och kallstrålning. Systemet skall medge behovstyrning av luftflödena, 0,5 oms/h vid bebott hus och möjlighet att halvera vid obebott hus osv. Ca 80 % av våra byggnader är placerade i en miljö där förhållandena inne är sämre än ute. Behovet är därför litet av att filtrera den uteluft som tillförs huset.

Värmeåtervinning bör i första hand ske med frånluftsvärmepump alternativt utelufts-/frånluftsvärmepump som värmer såväl varmvattnet som byggnaden. Väljs ventilationsvärmeväxlare måste denna vara försedd med bypass-kanal för att minska övervärmeproblemen sommartid. De boende själva måste då kunna reglera ventilationens storlek och när man vill nyttja bypass-kanalen.

Värmesystem
Radiatorer (el- eller vatten-) väljs som basvärmesystem och placeras under fönster. Alternativt utgörs värmesystemet av en vvc-slinga eller golvlistsystem. Golvvärme väljs endast i utrymmen med klinkers och då som tidstyrd komfortvärme i form av direktverkande el.

Värmetillförseln hos vattenvärmesystem regleras med radiator-/rumstermostat för effektivt gratisvärmeutnyttjande och möjligheter till olika temperaturer i tid och rum. Framledningstemperaturen i vattenvärmesystem regleras med utegivare och framledningskännare. Elradiatorers värmetillförsel regleras med elektroniska radiatortermostater.

Energiförsörjning
Skall småhuset förses med individuell uppvärmning eller fjärrvärme? Kulvertförluster i värmeglesa villaområden är avsevärda och uppgår till 20 – 40 %, Persson (2005) och Harrysson (2006b).

Valda lösningar bör även också passa olika energikällor (tillskottsvärme) och kombinationer som: el, fjärrvärme, biobränsle/fastbränsle, sol och kombinationer, bergvärme m m. Basenheten i ett flexibelt vattenvärmesystem är en ackumulatortank på 750 – 1000 liter vatten, dockningbar till frånluftsvärmepump, kamin, panna, solfångare etc. Solfångare kan användas för tappvarmvatten och byggnadsuppvärmning, dels för sig, dels i kombination med värmepumpar. Solceller är än så länge för dyrbart.

Entreprenadformer/kvalitetssäkring/besiktningar/rådgivare
Bygg torrt genom tillverkning inomhus eller väderskyddat. Håll rent på bygget, speciellt i ventilationskanaler för tilluft. Välj totalentreprenad för att slippa fördyringar och problem med samordning av olika entreprenörer, Harrysson (2006a,b). Det är också fördelaktigt att ha en samtalspartner och en ansvarig för bygget. Det är ju vanligt att hantverkare skyller på varandra när fel uppstår. Välj också som kvalitetsansvarig och för besiktningar så långt som möjligt oberoende rådgivare, som är fria från mäklare, husföretag och försäkringsbolag. Begär referenser innan beslut fattas om samarbetspartners av olika slag. Välj dem utifrån personliga kvalifikationer och inte för att de är anställda i ett stort företag.

Strategi för utvärdering av nya material, konstruktioner och produkter
Nya material, konstruktioner och installationer måste vara omsorgsfullt testade innan de används i serieproduktion. Ibland har man endast utfört laboratorietester innan serieproduktion av hela hus påbörjas. Exempel på dylika misslyckanden är användningen av luft- och golvvärmesystem. Dessa system infördes i serieproduktion, utan tillräckliga tester och uppföljning, med många problem och tvister som följd. Ett aktuellt exempel är de fuktskador som drabbat hus med putsad fasad direkt mot isolermaterial och bakomliggande träregelstomme.

En metodik för utprovning av nya lösningar är följande: Utgå från teoretiska utredningar, följda av laboratorietester och utprovning i ett obebott hus. Därefter genomförs undersökningar av huset i bebott skick. För att närmare utröna brukarvanornas inverkan och andra variationer studeras ca 20 nominellt lika hus. Först därefter och vid positiva resultat kan serieproduktionen starta.

Slutsatser
Framtidens småhus skall vara så energieffektiva som möjligt och erbjuda komfortabel innemiljö såväl sommar som vinter. Använd känd kunskap och “uppfinn inte hjulet på nytt”! Välj för projektörer, byggare, förvaltare och brukare enkla, beprövade och lättskötta lösningar. Bygg med bästa möjliga teknik. För låga bygg- och driftkostnader samt mindre byggfelskostnader, är det viktigt att använda väl genomarbetade och standardiserade lösningar.

Enbart genom att använda känd kunskap och “trimma” den beskrivna goda lösningen (frånluftsventilation samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten m m) kan man komma ner mot 70 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de bästa passivhus som byggts. Med den “trimmade” goda lösningen har man gentemot passivhusen fördelar som flexibelt vattenvärmesystem, bättre innemiljö (mindre risker för hälsoproblem), högre gratisvärmeutnyttjande samt möjligheter till jämnare och noggrannare rumsreglering av innetemperaturen.

Referenser
Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro, ISBN 91-7668-246-3.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme. Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona.

Harrysson, C (2004a). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. SBUF och Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro, ISSN 1404 – 7225.

Harrysson, C (2004b). Praktisk vägledning och enkel förklaringsmodell. Byggnadsutformning och värmekapacitet. Bygg & teknik, 5/04, Stockholm.

Harrysson, C (2006a). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader. Bygg & teknik 5/06, Stockholm.

Harrysson, C (2006b). HUSDOKTORN GÅR RONDEN. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg, ISBN 91-631-9272-1.

Harrysson, C (2007). Fönstrens roll i byggnaders energianvändning och komfort. Energimagasinet 5/07, Halmstad.

Klittervall, T (2007 ). Personlig kommunikation, Lund.

Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing – with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Doctoral Thesis, Lund Institut of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat and Power Engineering, Lund, ISBN 91 – 628 – 6504 – 8.

Statistiska Centralbyrån, SCB (2007). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007. SCB, Örebro.

Wolgast, M (1982). Det superisolerade huset. Ett sätt att bo energisnålt och miljövänligt. Informa/Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg.

Senaste blogginläggen

  • Höghus av fågelholkar

    Varför nöja sig med en liten fågelholk,…

  • Solskensgula accenter i ditt hem i vår

    Solskensgula accenter tillhör vårens trender 2017 Ljuset…

  • Att flytta – var börjar man?

    En av oss här på på 4myhome…

  • Testa ditt byggprojekt med JABO Studio

    För oss på 4myhome är hus väldigt…

  • Spännande rumsavdelare

    Ibland kan det vara nödvändigt att dela…

Aktuellt

Välja strömbrytare med app

Ny app gör valet av strömbrytare enkelt! Se hur strömbrytaren kommer att se ut på väggen, live och i 3D! Schneider Electric lanserar…

Läs mer

Nyheter för köket

Vad sägs om en Japansk örthacka med premiumskärpa från Global, en hopfällbar såg eller en fantastisk fällkniv med fodral i läderimitation?  

Läs mer